Använd skattepengarna smartare i stället

När kommuner och regioner ber om mer från regeringen tar de den enkla vägen – och den dyra. Det går faktiskt att få mer för samma kronor om man effektiviserar och fokuserar på kärnuppgifterna.

Veckorna innan vårändringsbudgeten presenterades lobbade regioner och kommuner hårt för att få mer i statsbidrag. SKR bedömde att de lokala styrena skulle få ett årligt underskott på cirka 20–30 miljarder kronor de kommande åren, och de vädjade om hjälp.

Tack och lov sköt inte Elisabeth Svantesson (M) till mer. Hon aviserade att det kan komma extra stöd i höstbudgeten, men nu blev det inte ökade statsbidrag. Det är bra om lokala politiker motiveras att spara och tänka till i stället för att för lättvindigt få mer uppifrån när det är skralt i kassan.

Så måste vi ju alla göra i dessa prövande tider. Våra bostadslån och elräkningar kostar allt mer och matkassen ger mardrömmar. Desperation, frustration, panik är känslor många av oss upplever oftare. Inflationen drabbar brett. Gräver djupt. Slår hårt.

Även politiker borde tvingas banta budgetar i stället för att be oss om mer. När de inte hushållar med våra skattepengar ökar de vår ekonomiska stress för att minska sin egen. Det är inte schysst…

Det går att få ut samma välfärd för mindre om man anstränger sig. Kommissionen för skattenytta har räknat ut att stat, kommun och regioner skulle kunna ha enorma summor – upp till 250 miljarder kronor – mer att röra sig med om de såg till att använda pengarna de fått förnuftigare.

Läkare lägger till exempel bara en tredjedel av tiden på att träffa patienter. Skärpta kontroller av bidrag kan minska fusket, där resurser alldeles för lätt stjäls av bedragare. Om alla kommuner skulle sköta äldreomsorgen lika effektivt som de som gör det bäst skulle det kunna ge 10–40 procent mer, upp till 30 miljarder. De gamla kan få lika god omsorg för färre skattekronor helt enkelt.

Mot bakgrund av detta är det slappt att kräva mer. Det är respektlöst mot oss medborgare, eftersom det som till synes kommer uppifrån faktiskt kommer nerifrån oss. Ensamstående föräldrar, fattigpensionärer och kämpande restaurangägare betalar. Statsbidragen kommer från privatpersoners konton, eller företags marginaler. Om man höjer skatter hotas jobb, tillväxt och framtida välfärd. Det får konsekvenser på lång sikt.

17 av 21 regioner har lagt budgetar med underskott – trots att det egentligen inte är tillåtet. Starka skatteintäkter gav goda förutsättningar för alla kommuner att klara ekonomin 2022. Ändå redovisade 26 kommuner underskott. De måste skärpa sig.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, efterlyste i P1 Morgon långsiktighet. Det skulle vi alla vilja ha, men med lågkonjunktur och allmän osäkerhet kan ingen kräva detta. Bättre att anpassa mun efter matsäck.

Dessutom behöver politikerna fokusera på kärnverksamhet, och kapa bort stora kulturbidrag, bidrag till religiösa samfund och diverse föreningar.

I tuffa tider måste vi alla budgetera och tänka till. Många har lärt sig att laga mättande mat billigare, genom att använda råvaror av lägre pris eller jaga extrapriser.

Så måste även våra politiker lära sig göra. De pengar de använder kommer ju från oss. Om de slarvar och slösar tar de från våra marginaler, våra klädbudgetar, våra semesterresor. Det finns ingen hemlig kassakista att ösa ur, utan varje krona kommer nerifrån oss. Vi betalar.

Tack regeringen för att ni inte gav efter.

Carolin Dahlman

Jag pratade om frågan i Godmorgon, Världen i förra veckan. Lyssna via att klicka här.

Tusen tack för varje lilla gåva 💝 Jag har ingen arbetsgivare eller statliga bidrag. Tack vare era gåvor kan jag fortsätta gräva, informera och påverka.

⭐️ Bankgiro 5355-7716

💥 Swish: 0704133444   

☀️ Patreon: https://www.patreon.com/carolindahlman

hej@carolindahlman.com
Facebook
Twitter
Hemsida
Instagram
TikTok
Youtube