Dålig svenska i välfärden är en fråga om liv och död

Vård- och omsorgspersonal har bristande språkkunskaper, och förstår inte vad de anhöriga eller vad de gamla behöver. Fatta vad det kan leda till…

En vän var tårögd, rösten darrade. Hon sa:

”Jag känner sån förtvivlan. Personalen som hjälper min gamla mamma förstår mig inte och jag förstår inte dem. Mor är orolig konstant. Jag ringde chefen som berättade att han minsann hade kickat fyra vikarier i sommar eftersom de inte kunde språket. Men hur blev de ens anställda? Och hur kan så många ännu finnas kvar?”

Att våra gamla tas om hand av personer som har bristande kunskaper i svenska är ett stort problem. Och lösningarna snurras bort i långsamma myndighetsprocesser eller bemöts med småpengar.

Enligt en färsk granskning från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, anser ynka 4 procent av vård- och omsorgspersonalen att alla i personalen på arbetsplatsen har tillräckliga kunskaper i svenska.

”Jag har haft killar här som knappt förstod ett ord svenska”, berättade en 90-åring för SVT. Han är bara en av många drabbade.

Bristerna kan naturligtvis få konsekvenser.

Som att en gammal kvinna får någon fel läkemedel. Fel dos. Att läkare inte tillkallas vid behov när en farfar behöver hjälp.

Att sköra människor måste lida.

Till och med dö.

I Ivos granskning uppger 87 procent av sjuksköterskorna att det finns patientsäkerhetsrisker kopplat till bristande svenskakunskaper. 73 procent av anhöriga upplever att vård- och omsorgspersonalen inte förstår vad de säger.

Tyvärr är veckans enkät bara en i raden av varningar.

Det har kommit buntvis av larmrapporter.

Coronakommissionen pekade på språkförbistringar som en av orsakerna till den stora smittspridningen av Covid-19 bland landets äldreboenden. En majoritet av kommunernas äldreansvariga sa till Ekot i vintras att personalens kunskaper i svenska behöver förbättras. Och nästan alla - 93 procent - av kommunalarna sa i en undersökning att det anställs vikarier som saknar tillräckliga språkkunskaper. 42 procent sa att det händer ofta (26/11).

I flera kommuner införs eller föreslås språktester för välfärdspersonal. I Botkyrka, Norrköping, Trollhättan, Örebro, Sigtuna, Salem, Bengtsfors, Oxelösund, Sölvesborg, Lysekil. Eskilstuna, Katrineholm och Göteborg.

Men språkkraven dröjer nationellt – Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram stöd för sådana, men ska redovisa resultatet först sista februari nästa år. Det är alldeles för sent och saktfärdigt hanterat.

Regeringen har även avsatt 60 miljoner årligen, men det räcker knappast.

Det behövs mer.

Motstånd mot språktester har kommit från vänster såklart. Göran Greider menade att det kunde vara jobbigt med test om man kom från länder med låg utbildningsgrad. I Göteborg har V, MP och Fi sagt nej.

Vänsterpartiet i Örebro lyfte personalbristen och att man på grund av den inte ska sätta upp ännu högre trösklar. ”Det är viktigt att nysvenskar kommer ut i jobb för att vi vet att det ger dem bättre möjligheter att lära sig språket”. Politikern sa till SVT att språktester var ett sätt att anpassa sig till SD:s retorik.

En S-politiker betonade att ”Ett jobb är en möjlighet att möta andra människor och då utvecklas man”.

Hmm.

Även jag önskar innerligt att fler av dem som har fått uppehållstillstånd ska bli värdefulla resurser. Men vi kan inte sätta dem att vårda våra äldre utan krav.

Jag tror att människor har förmåga att lära, växa och utvecklas. Men det spelar ingen roll om de är fina kvinnor och män med stora hjärtan. Om de inte förstår hur mycket medicin som ska ges till mormor är de en fara. Så enkelt är det.

Kompetensbristen kan dessvärre få brutala följder och att använda de gamla som arbetsmarknads- eller integrationsinsatser är bara grymt. Att undvika åtgärder för att dessa liknar SD-förslag är elakt.

Också inom förskolan finns problem med språket, att barnen inte får chans att lära sig svenska. En mamma sa till Mitti: ”Mina barn lär sig nästan mer arabiska än svenska på förskolan”. ”Nyligen fick vi in en vikarie som pratade så lite svenska att vi fick använda teckenspråk”, berättade en förskollärare.

Hur länge har detta välfärdssvek pågått och hur länge ska de få fortsätta?

De som vägrar acceptera att migrationen har inneburit belastningar för vårt Sverige tycks inte vilja se. Inte ha hjärta nog att inse.

”Jag är bestört”, sa min vän. Hon ringde sin mammas boende än en gång. Någon svarade med: ”Do you speak english?”

Hon sa “yes”. Men hennes mamma är mest tyst numera.

Carolin Dahlman

hej@carolindahlman.com
Facebook
Twitter
Hemsida
Instagram
TikTok
Youtube

Tusen tack för minsta lilla gåva <3 Jag har ingen arbetsgivare nu så opinionsbildar ideellt :) Tack vare er kan jag fortsätta gräva, informera och påverka.

Patreon: https://www.patreon.com/carolindahlman

Paypal hanna@carolindahlman.com

Bankgiro 5355-7716

Swish: 0704133444