Disciplin och skoluniform kan rädda de utrikesfödda barnen
Skoldebatten har varit helt absurt fokuserad på friskolor, vilket kan ha förstört både landets och barnens framtid. Nu behövs fokus på kunskap och ordning. ”No-excuse”-skolor visar hur. Törs Sverige?
”Fyra av tio femteklassare förstår inte vad de läser”, rapporterade P4 Gotland på måndagen. Läget hade förvärrats de senaste åren.
Detta är oroande. Vad händer med eleverna om de inte går ur skolan fulla av kunskaper? Vad händer med Sverige? Riskerna är uppenbara.
Svenska skolan har en uppsjö av så kallade utmaningar. Glädjebetyg, lärarbrist, ordningsproblem och en läroplan utan kunskapsfokus är några.
Den allra allvarligaste är dock effekterna av den omfattande migrationen. Skillnaderna i skolresultat mellan svenskfödda och utrikesfödda elever är mycket stor.
Under de senaste 20 åren har svenska grundskoleelever blivit allt sämre, främst i matte och naturvetenskapliga ämnen, enligt Skolverket. Elevernas resultat i internationella utbildningsstudier som PISA och PIRLS har försämrats markant.
Bara varannan elev i årskurs 9 får högre än betyg E när de gör nationella provet i matte. 16 procent blir inte ens godkända.
Svenska fjärdeklassares läsförmåga är svag. I senaste PIRLS hade resultaten fallit kraftigt. De 53 procent av eleverna som alltid talar svenska hemma nådde internationellt sett mycket goda resultat. Men det gick betydligt sämre för de 47 procent som talar andra språk hemma.
Den tid som ungdomar spenderar på att läsa har stadigt minskat de senaste 20 åren, enligt Statens medieråd. ”Många av mina elever har aldrig läst en bok”, skrev en högstadielärare i DN i vintras. Varannan högskolelärare tycker att studenter är dåliga på att uttrycka sig i skrift, visade en undersökning från Utbildningsradion.
Endast tre av fyra elever når målet om minst godkänt i alla ämnen. Det ser sämre ut för dem som har invandrat. Värst är det såklart för dem som var äldre när de kom hit.
Bråken och stöken förstör också. Enligt Skolenkäten finns sämre möjlighet till stöd, studiero och trygghet i skolor i områden med socioekonomiska utmaningar. Det vill säga där många utrikesfödda bor.
Problemet förvärras av att lärarkvaliteten inte är på topp. Konkurrensen om platserna till lärarutbildningen är mycket låg, ofta till och med obefintlig. Det får effekter.
Svenska debatten kring skolor har sorgligt nog landat i för/emot vinst i friskolor, eller för/emot digitalisering. Det behövs dock betydligt mycket större förändringar. Ett helt nytt sätt att bedriva skola.
I Storbritannien och USA finns så kallade ”No excuses”-skolor, som kännetecknas av strikta regler och höga förväntningar på uppförande och akademiska resultat. Längre skoldagar, obligatorisk sommarskola, skoluniform. Eleverna får lära sig sådant som att prata artigt, komma i tid, respektera regler. Det hålls lärarledd helklassundervisning. Målet är att lära barnen självdisciplin och inpränta en vilja att lyckas i livet.
”No excuse”-skolorna är ofta etablerade i segregerade områden och lyckas extremt bra med att lära ut, särskilt till elever med utländsk bakgrund och svaga språkkunskaper.
Effekten av att gå på vissa av dessa skolor under bara några år skulle kunna vara tillräcklig för att utjämna skillnaden som existerar mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund i PISA och TIMSS, skrev skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgen, som släppte en rapport om skolorna häromveckan.
Wow. Tänk om vi kunde få sådana resultat här!
För att transformera svenska flumskolan, där barnen bestämmer, till en mer vuxenledd skola med disciplin, behöver några lagar och läroplanen ändras. Men vinsten framstår som för stor för att låta bli.
Tänk så många liv som skulle kunna räddas. Så många drömmar som skulle kunna förverkligas. Och föreställ dig vilken skjuts det skulle vara för Sverige om alla hitflyttade barn går ut med höga betyg, hopp och en chans.
Det finns ingen ursäkt för att låta bli. Ingen ursäkt för att vänta.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör
Tusen tack för varje liten gåva 💝 Jag har ingen arbetsgivare eller statliga bidrag.
⭐️ Bankgiro 5355-7716
💥 Swish: 0704133444
☀️ Patreon: https://www.patreon.com/carolindahlman
hej@carolindahlman.com
Facebook
Twitter
Hemsida
Instagram
TikTok
Youtube
Tänk om vi till slut komma till skolan funktion i samhället istället för vem som driver densamma. Dela in skolan i värdeklasser, * / ** / *** / Där grunden är * efter ett år visar skolan högre kunskaper och får ett högre värde därmed extrapengar. Kunskaperna testas av Skolverket inte enbart givna betyg. Når skolan *** ska även detta märkas med extra tillskott. Inget av dessa får räknas in vid vinstöverskott utan ska visa sig i t ex satsningar på lärarkompetens och höjda löner och till nytta för eleverna.