Fler invandrare måste jobba – annars kraschar det i lågkonjunktur

Migrationen kunde möjligen hanteras när det rådde goda tider, men hur ska vi klara en ekonomisk kris om så många inte kan försörja sig själva, utan behöver bidrag?

Foto: Skärmdump

Annie Lööf (C) sa i en intervju hos Equmeniakyrkan häromveckan att hon inte tyckte att Sverige har en för generös invandringspolitik.

Nähä…

Ser hon alltså inga problem med den arbetslöshet som migrationen har fört med sig? Och de svåra konsekvenserna med den?

Migrationen är kanske inte lika omfattande som för några år sedan, men fortfarande hög i historiskt perspektiv, konstaterade DN nyligen. Är Lööf beredd att spä på problemen?

Generös migrationspolitik och slapp integrationspolitik kanske funkade hyfsat när ekonomin låg på plus. Men vad händer nu? Svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år, enligt Konjunkturinstitutet. Efter många år av goda tider vänder det. Vi ser stigande matpriser, elkris och höjda räntor.

Det blir därmed ännu mer akut att lösa problemet med att så många invandrare är arbetslösa.

Sverige hade högre invandring per capita 2016–2019 än Danmark, Finland, Norge och Tyskland, enligt DN. Nu är andelen som är födda utanför EU högst i hela unionen.

Vi har haft stor invandring från länder med lågt välstånd och utbildningsnivå, så kallat HDI-värde. Enligt SCB har 60 procent från Somalia och Afghanistan bara förgymnasial utbildning. Nästan lika illa ser det ut bland flyktingar från Eritrea.

Dessutom har kraven på dem att utbilda sig varit låga, vilket har lett till att det varit svårt för många att hitta jobb.

2019 var 60 procent av flyktingar och deras anhöriga sysselsatta, vilket kan jämföras med 86 procent av de inrikes födda (SCB 23/11). Bland flyktingkvinnor med förgymnasial utbildning var sysselsättningsgraden ynkliga 27,9 procent.

Ännu värre blir det om man tittar på självförsörjning i stället för sysselsättning – som ju bara betyder att man har jobbat en timme i veckan.

Cirka 1,8 miljoner i arbetsför ålder kan inte försörja sig själva, vilket betyder att andra måste gå till jobbet för att de ska få mat och hyra, sjukvård och skola. En person får i praktiken försörja tre, konstaterades från Entreprenörskapsforum nyligen.

Tyvärr var det längre besvärligt att påpeka problemen. Invandrarna skulle ge Sverige en superekonomi, utropade nuvarande näringsminister Karl-Petter Thorwalssson (S).

I public service jublades det: ”Andelen högutbildade flyktingar strömmar nu in i Sverige”, ”Tusentals välutbildade flyr till Sverige”, ”En massiv import – av kunskap” och ”Det regnar kompetens över Sverige just nu”.

Man kan på sätt och vis förstå att reportrar var naivt överoptimistiska för 5-10 år sedan. Då var det inte lika uppenbart att migrationen hade negativa effekter.

Men så sent som i somras rapporterade P1 Morgon att: ”Utrikesfödda viktiga i rekryteringen till äldreomsorgen” (12/7). Det lät ju som att kommuner nu kunde fylla luckor i vården av våra äldre, men reportaget visade sig handla om en kvinna från Afghanistan som jobbade i köket på ett äldreboende via en så kallad extratjänst. Ett jobb där lönen till hundra procent betalas av skattebetalarna.

Hennes närvaro var säkert viktig och värdefull. Men inte som skattebetalande arbetskraft. Hon kostade fortfarande i stället för att bidra med skattepengar.

Förra veckan berättade Ekot glatt: ”Utrikesfödda klarade sig bra på arbetsmarknaden under pandemin”.

Det lät ju superbra, men när jag krafsade på ytan var det inte lika tjusigt. Forskarna hade använt ett sätt att räkna som klassar någon som anställd om hen tjänat 99 kronor på en månad. Dessutom skrev man tydligt att situationen var svårare för lågutbildade.

Sverige uppvisar näst störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda i Europa – 16,3 procent – och det är viktigare små förändringar mellan enstaka år.

Den trista sanningen är att svenskar som jobbar kommer att behöva betala för andras försörjning. Utanförskapet kostar Sverige 270 miljarder per år, skrev ekonomer från Svenskt Näringsliv för ett år sedan.

Det kommer att nagga på välfärden, eller kosta genom skattehöjningar.

Att problemen är kopplade till migrationen är glasklart hur mycket medierna, regeringen och Annie Lööf (C) än försöker vifta bort det.

För att hitta lösningar behövs politiker vid makten som vågar se verkligheten. Som inte snurrar runt bland molnen i tron att de ska finna enhörningar.

Carolin Dahlman

hej@carolindahlman.com
Facebook
Twitter
Hemsida
Instagram
TikTok
Youtube

Swish 0704133444 Tusen tack för minsta lilla gåva <3 Jag har ingen arbetsgivare nu så opinionsbildar ideellt :) Tack vare er kan jag fortsätta gräva, informera och påverka.