Grymt att stoppa friskolor för att rädda kommuners ekonomi

De som tvingar in barn i kommunala - kanske sämre - skolor för att spara pengar hotar barnens och Sveriges framtid. Det är därför inte bara dumsnålt att förhindra valfrihet, utan en grymhet.

”Är det inte slöseri med skattebetalarnas pengar”. Den frågan fick Ulf Kristersson (M) i P1 Morgons partiledarintervju, med anledning av att Båstads kommun fått ökade kostnader efter en friskoleetablering.

Visst kan etablering av friskolor leda till ett visst stök i ekonomin på kort sikt. När föräldrar och elever väljer en annan skola tar de skolpengen med sig och det kan bli tomma platser i kommunala. Kostnader för lokaler och personal ligger kvar under en period.

Men är det slöseri? Nja.

Är det ett problem att cirka 400 000 elever valt bort kommunala skolor? Nja.

Om man bryr sig om barnen borde man respektera deras val och glädjas över att de hittat en skola som är bättre för dem. Om kommunala skolan inte håller måttet finns väl inga skäl att hålla den under armarna på barnens bekostnad.

Alternativet till valfrihet är politisk styrning, och frågan är om det är bättre. Det kanske är praktiskt för byråkrater och politiker om folk lydigt finner sig i de skolor de tilldelas.

Men är det ett sådant samhälle vi vill ha? Nja.

Ger det oss en skola i toppklass? Nja.

Flera kommuner har på sistone protesterat mot nya friskoleetableringar. Jag förstår att man blir stressad över den lokala budgeten. Men om en skola måste stängas för att eleverna valt bort den är det knappast ett problem för Sverige. Då är det en signal om att den skolan behöver skärpa till sig och en möjlighet att förbättra. För barnens skull.

Om det blir kostnader i samband med att elever och föräldrar utnyttjar rätten att välja är ingen katastrof. Det vore värre om de var hänvisade till de sämre skolor som finns.

På senare tid har flera liberala tidningar skrivit kritiskt om friskolor.

Vänsterliberala Hallandsposten menade i en ledare att marknadsmekanismer inte funkar eftersom medborgarnas tydligen inte var kapabla att avgöra vad bra skolkvalitet är. 

Den politiske redaktören Mattias Karlsson har skrivit ett stort antal kritiska artiklar, fulla av ord som profit, vinstjakt och marknad – och inte oväntat hänvisning till vänstertankesmedjan Balans.

G-P:s ledarsida har oroat sig över att skoletablering kan utarma kommuners ekonomi. Det behövs inga friskolor i Härryda, argumenterade Karin Pihl .

Vaddå behövs? Är det inte enskilda skattebetalare som ska besluta om det finns behov eller inte?

Nej nej. Pihls kollega Adam Cwejman tyckte att Skolinspektionen borde få stoppa etableringar om det inte finns tillräckligt elevunderlag. för att inte utarma kommunala skolan.

”Skolor bör inte drivas som företag”, skrev Anna-Karin Wyndhamn på samma ledarsida. Även hon verkade se det som ett problem att kommunala skolor behövde lägga ner när föräldrar valde en friskola i stället.

Att vänstern hellre vill tillbaka till en ordning där politikerna bestämmer är inte konstigt. Men varför är liberaler debattörer plötsligt så måna om att politiker ska ta valfriheten från föräldrarna?

Svenska skolan behöver sannerligen en uppryckning – med mer ordning och reda och med kunskap i centrum. Politiker behöver fokusera på innehållet i undervisningen och skolpersonalens möjlighet att fostra och lära ut. Det behövs en del regelskärpningar, för att förhindra att skurkföretag startar skolor. Skolinspektionen måste få rätt att stoppa etableringar och stänga skolor snabbare.

Om Sverige ska behålla välståndsnivåer och se tillväxt i framtiden måste skolan bli tipp-topp.

För att komma dit behöver debatten handla om rätt saker – och inte snöa in på att vurma för skolor som elever och föräldrar väljer bort.

Är kommunpolitikernas nästa budget det viktigaste om man bryr sig om barnen? Nja.

Carolin Dahlman

hej@carolindahlman.com
Facebook
Twitter
Hemsida
Instagram
TikTok
Youtube

Swish 0704133444 Tusen tack för minsta lilla gåva <3 Jag har ingen arbetsgivare nu så opinionsbildar ideellt :) Tack vare er kan jag fortsätta gräva, informera och påverka.