Om L sabbar igen kommer få att förlåta

I sista stund i regeringsbildningen meddelade Johan Pehrson att Liberalerna tvekar kring att låta högerblocket bilda regering. De många som stödröstade lär bli ilskna.

25 procent av Liberalernas väljare kom från Moderaterna, enligt Valu.  

Om 1,15 tillfallit M hade L fått 3,46 och M 20,25 procent.

Stödet från andra partier lär ha räddat L från att sparkas ut ur riksdagen, då L led brist på genuina väljare. Att man fick 4,61 procent var inte ett resultat av väljarnas förtjusning över vänsterliberalism – utan av att folk ville ha ett regeringsskifte. Bli av med S. Se de rödgröna sitta på bänken ett tag.

Men så i slutskedet av förhandlingarna går Johan Pehrson (L) alltså ut och aviserar att han inte kan lova att stödja Kristersson.

Ganska kaxigt från ett parti som lever tack vare moderat livräddning. Han guppar omkring i livbojen med lånat självförtroende.

Vet L-ledaren vad alternativet är?

Låt mig berätta: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Andersson, Stenevi, Bolund, Dadgostar och Lööf.

Enligt Valu var 76 procent av L-väljarna höger i årets val. Tycker de att det låter attraktivt?

L vill att partierna ska göra rätt i stället för att stressa fram en överenskommelse. Det är en i grunden god inställning. Kristersson delar den.

Det vill alla ha långkok i stället för snabbmat. Överleva i ett par mandatperioder, inte bara över vintern.

Men det är samtidigt bråttom att sätta fart. De fyra behöver bevisa sin handlingskraft och förmåga att kompromissa i syfte att driva landet framåt. Den nya regeringen har en lång att-göra-lista att ta itu med.

Man är överens om inriktningen så det borde inte vara svårt. Självklart finns olikheter men M, L, KD och SD vill hantera brottsligheten, migrationen och integrationen på ett likartat sätt. De vill sätta stopp för slöseri med skattepengar och bringa ordning och reda i skolan.

De skillnader som finns rör bland annat synen på a-kassan, public service, bistånd, anonyma vittnen, straffmyndighetsålder och arbetskraftsinvandring. Men L har tidigare varit för mycket som SD kräver, så även om man ändrat linje efter landsmötesbeslut finns en grund.

I retoriken har L och SD länge pucklat på varandra. L har påstått att Åkesson utnämnt liberalismen till sin huvudfiende. I ett brev till L-gruppen i Europaparlamentet kallade Pehrson SD för L:s ”huvudsakliga motståndare”. SD har å sin sida talat illa om vänsterliberalism samt uttryckt att man inte vill ha L i regeringen.

”Vi har inga lojaliteter till borgerligheten”, sa Åkesson för något år sen. Men hans bekymmer med högern verkar mer vara M och KD. I en film i sociala medier försäkrade han att SD kommer att vara en bromskloss om de går för långt högerut, och se till att de inte ”överger viktiga principer om rättvis fördelning och genuint socialt ansvarstagande”, sa han.

Det lät nästan lite folkpartistiskt.

SD har en långsiktig plan, så man kommer sannolikt att acceptera att stå utanför regeringen nu, i syfte att lära och bli varma i kläderna. Vissa sympatisörer ropar efter ministerposter, men SD-ledningen förstår såklart att detta är riskfyllt. Den som har ansvar blir också ställd till svars. Ibland är det bättre att sitta på sidan och pressa.

Det finns därför säkert en öppenhet för L i regeringen, för att se till att L inte än en gång ska svaja åt vänster. De förstörde ju Alliansen när de tillsammans med Centern skrev Januariöverenskommelsen och fick Stefan Löfven (S) att gråta av lycka.

Vänsterprasslandet var svårt att förlåta. När Nyamko Sabuni slutligen valde sida förra sommaren blev många högerväljare glada, men om L återigen sjabblar bort maktskiftet lär de få se sig om efter stöttning i nästa val.

Knäpptystheten som rått de senaste veckorna var betryggande; det tydde på att samarbetet framskred. Men att L krånglar i slutet är oroväckande.

Jag tror att många högerväljare tänker: Lita inte på att få en livboj nästa gång det krisar.

Carolin Dahlman

hej@carolindahlman.com
Facebook
Twitter
Hemsida
Instagram
TikTok
Youtube

Tusen tack för minsta lilla gåva <3 Jag har ingen arbetsgivare eller statliga bidrag. Tack vare era gåvor kan jag fortsätta gräva, informera och påverka.

Patreon: https://www.patreon.com/carolindahlman

Paypal hanna@carolindahlman.com

Bankgiro 5355-7716

Swish: 0704133444