Slapphet i skolan skapar kaos

Mer disciplin i skolorna och tuffare uppfostran kan ge barn ramar. De må ha diagnoser eller myror i brallan, men det får inte bli en ursäkt för att bete sig svinigt.

Larmen kommer om hot och våld. Mot politiker. Läkare. Poliser. Socialsekreterare. Bibliotekspersonal. Med flera, med flera. Tonen är hård, och många pressas att göra som gaphalsar vill.

Vi måste göra något på allvar mot detta, annars vinner de aggressiva. När samhället tystnar tystas samhället.

Exempelvis är våldet i skolan allvarligt. I vår ska Arbetsmiljöverket påbörja en inspektion av tusen grund- och gymnasieskolor, i syfte att minska riskerna för hot och våld. Granskningen ska pågå i ett år.

Men vad i hela friden har dröjt? Och vad spelar en inspektion för roll?

Nu säger man att statiken visar en fördubbling av hot och våld på tio år. Men det skedde inte plötsligt.

Redan 2006 rapporterade Arbetsmiljöverket att var fjärde lärare i grundskolan utsatts, och siffrorna kom ända från 1999. 2018 rapporterade SVT att anmälningar om våld i skolor hade mer än fördubblats på fem år. 2019 såg Arbetsmiljöverket att antalet anmälningar om fortsatte att öka.

Fakta har alltså funnits på bordet. I travar. Så varför agerar myndigheten först nu?

Och vad kan en ettårig granskning egentligen ha för effekt? Arbetsmiljöverket kommer sannolikt att landa i rekommendationer till skolor, men inte i att mordhotande barn får tydliga straff. Det har de inte mandat att beordra.

Risken är att det hela landar i en prydlig packe papper som skapar en känsla i magen av att man har gjort något. Oavsett om det gör skillnad eller inte.

Det blir förrädiskt om vi tror att det nu tas krafttag. Då kanske makthavare tänker att det räcker, och så går tiden, fler lärare och elever utsätts, och fler skoldagar går åt till stökhantering. Duktiga elever berövas minut för minut av lärotid.

Våldet och råheten behöver bemötas på riktigt nu, inte med värdegrundsarbete och manualer, rekommendationer och råd. Över hela landet skadas både barn och lärare under tiden som ansvariga makthavare har möte. Vi hör om misshandel med basebollträ, mordhot, sparkar, spottloskor och stryptag. Det hotas från norr till söder, från öst till väst.

Vi kan stå bredvid och säga ”usch” eller ”men, fy” för varje ny artikel i tidningen. År ut och år in. Eller så kan vuxna sluta sitta i sammanträde eller skriva analyser, och i stället agera med lagar och regler. Raskt.

Säkerhetsstrateger och vakter behövs i högre grad. Sex av tio lärare har tvekat att ingripa när elever stör av rädsla för att bli anmälda till Skolinspektionen, rapporterade Lärarförbundet 2019. Facket föreslog att elevers och föräldrars anmälan först ska hanteras av kommun eller skolan innan den går uppåt. Det verkar vettigt. Det finns mer att göra.

Generellt behövs mer disciplin i skolan, med krav på tystnad och respekt. Det ska vara berättigat att ta i på skarpen, bestraffa med exempelvis kvarsittning eller extraarbete om man bråkar. Fler barn behöver också uppfostras hemma, lära sig rätt och fel, hyfs och hut.

Makten måste tillbaka till de vuxna.

Samtidigt behövs särskilt stöd till elever som behöver det, mindre elevgrupper, fler vuxna i klassrummet och skolpsykologer.

Varje åtgärd är bättre än ord och passivitet.

När våldsamma gränslösa barn tillåts härja utan motstånd förstör de inte bara för sig själva utan också för resten av klassen. De krossar drömmar. Och Sveriges framtid. Skulden ligger på dem som såsar.

Carolin Dahlman

Tusen tack för varje lilla gåva 💝

⭐️ Bankgiro 5355-7716

💥 Swish: 0704133444   

☀️ Patreon: https://www.patreon.com/carolindahlman

Just nu är jag vikarie ett par dagar i veckan på Expressens ledarsida, så skriver inte så mycket här. Men ska försöka skicka ett mail i veckan. Välkommen till andra plattformar för att läsa texter.

hej@carolindahlman.com
Facebook
Twitter
Hemsida
Instagram
TikTok
Youtube