Varför höjer Moderaterna skatter trots löften?
Statsministern bryter sina vallöften om skatterna och gör borgerliga väljare hemlösa. Även om de rödgröna knappast är att föredra kan vänstern vinna på att högern skämmer ut sig.
I Almedalen, den 4 juli 2022, gav Ulf Kristersson (M) väljarna ett löfte: ”Jag kommer inte bara säga nej till vänsterkartellens alla skattehöjningar. Inför nästa mandatperiod går vi till val på ett skattehöjarstopp. Inga nya skatter får införas och det samlade skattetrycket ska inte öka, förrän vi vet att alla de skatter vi redan betalar, verkligen går till det de ska.”
Vi till höger applåderade och log hoppfullt.
Men så….
I fredags eftermiddag rapporterade Expressen: ”Elskatten höjs – närmare tusenlapp dyrare”. Jomenvisst. Det var på riktigt. Skatten höjs med över nio procent vid årsskiftet, i och med att man inte stoppar indexuppräkning på grund av inflationen. I praktiken en skattehöjning – och ett löftesbrott.
En högerregering måste visa väljarna att man gör sitt bästa för att hushålla med de kronor vi betalar in, och att man visar djup respekt för oss. Men gång på gång sviker Kristerssons gäng.
I september kom nyheten att regeringen inte kommer att stoppa höjningen brytpunkten för när man ska börja betala statlig inkomstskatt. Även den indexeras upp med inflationen. Detta kommer att betyda att många fler kommer att få en rejäl skattehöjning. Ett löftesbrott, alltså.
I Almedalen 2022 sa Kristersson att det var ett viktigt löfte att inte höja skatten, men att han ville mer än så. Nämligen att sänka några precisa skatter, som skatten på ISK.
I Tidöavtalet står det att 300 000 kronors sparande i ISK ska bli skattebefriat. Men vi väntar ännu. Och ISK-skatten dubbleras vid årsskiftet på grund av räntehöjningarna. Ännu ett löftesbrott…
Dessutom finns oroväckande signaler om regeringens inställning till det finanspolitiska ramverket.
I maj meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att regeringen ska tidigarelägga samtal om överskottsmålet med de andra partierna. Om det betyder att de nu vill skrota målet eller inte är oklart, men det är lätt att få vibbarna.
2022 sa Kristersson: ”Det krävs en återgång till huvudregeln att varje reform ska finansieras eller rymmas inom överskottsmålet. Goda statsfinanser behövs även inför nästa kris.”
Men vem litar på honom numera…?
Ett annat orosmoln är att regeringen är så generös med statsbidrag till krisande kommuner och regioner. Man ger lokalpolitikerna mer i stället för att tvinga dem effektivisera och använda pengarna smartare.
Därmed slipper lokala pampar att anstränga sig. De lobbar ju på för att staten ska betala, så att de själva inte behöver uppröra sina invånare.
Få kommuner höjer skatten 2024, enligt TT. John Johansson (S), kommunstyrelseordförande i Örebro, förklarade att den statliga inkomstskatten ”bara påverkar höginkomsttagare”.
Så enkelt det är för sossar. Låt bara ”de rika” betala så blir allt frid och fröjd.
Men tyvärr är även högern sossiga numera. De verkar ha mist respekten för alla arbetande svenskar som jobbat ihop till de löner som skatterna dras ifrån.
Risken är att de som inte gillar att M, KD och L jobbar med SD väljer S i stället. Om det ändå inte är någon skillnad mellan höger och vänster i den ekonomiska politiken, vad är vitsen att välja de borgerliga?
Väljarnas minne är ju dessvärre kort. Många verkar ha glömt hur de rödgröna misslyckats hantera brottsligheten under åtta år, varken med repressiva eller förebyggande insatser. De kan också ha glömt hur vänstern höjde 46 skatter eller att S höjde bensinskatten 2015 trots vallöfte om att inte göra så.
Politiker som sänker skatten och hushållar med pengarna visar vördnad. Sänkt skatt betyder att människor får behålla sina egna löner, och själva prioritera hur de används. Skattesänkningar kickar också igång ekonomin, stimulerar företag och motiverar till studier och att göra karriär, vilket skapar välstånd. Att få ner skatterna är alltså både ideologiskt rätt och förnuftigt om man bryr sig om den gemensamma ekonomin.
Det är tre år till nästa val, så visst finns tid att rycka upp sig. Men första intrycket av Kristerssons gäng är inte attraktivt.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör
Tusen tack för varje liten gåva 💝 Jag har ingen arbetsgivare eller statliga bidrag.
💥 Swish: 0704133444
☀️ Patreon: https://www.patreon.com/carolindahlman
hej@carolindahlman.com
Facebook
X
Hemsida
Instagram
TikTok
Youtube
M ger S makten genom sitt skattesvek
I december sa statsminister Ulf Kristersson, M, att det var ”en helt sanslös politik” att inte höja brytpunkten för statlig skatt. Men på söndagen släppte regeringen nyheten att brytpunkten inte automatiskt kommer att höjas i takt med inflationen. Gränsen ligger kvar på 51 000 i stället för att höjas till nära 57 000. Resultatet blir att många höginkomst…
Bra med akuta krismöten – men främst behöver högern en vision
På söndagen kallade regeringen till extramöte om den organiserade brottsligheten. Lag och ordning är den viktigaste sakfrågan enligt väljarna, så det är självklart utmärkt att Gunnar Strömmer, M, markerar med krismöte. Folk verkar ju tyvärr felaktigt tro att våldsvågen – som vuxit under ett decennium – beror på sittande regering.
Du har rätt. Men tyvärr så läser Kristersson och finansministern inte några nyheter eller kommentarer. Dom lever i en bubbla som inte har kontakt med verkligheten. Finansministern har utnyttjat inflationen som en ursäkt för att slippa fatta beslut. Hon vet inte ens om att en utebliven skattehöjning inte påverkar inflationen negativt. Att en mängd människor riskerar konkurs verkar inte bekymra henne. Dessutom verkar hon inte veta om att det är Riksbanken som har huvudansvaret för inflationen. Hon är det värsta som har drabbat partiet och dess väljare. Sammanfattningsvis är elskatten ett dråpslag mot medborgarna och näringslivet.
Håller med men vad gäller brytpunkten för inkomstskatt så stoppade de ju höjningen, vilket leder till att alltfler drabbas.