Jag kommer ihåg när jag och några vänner (i Flygvapnet) ansvarade för Flygvapenungdomskurserna i Göteborg i slutet på 90-talet och början på 2000-talet.
Vi frågade bl.a. varför de sökt sig till Flygvapnet och vad de ville få ut av kurserna. Många, kanske de flesta, av dem uppskattade att det (äntligen) var någon som satte gränser för vad de kunde/fick göra. Det var det ingen som gjorde i skolan eller hemma.
Vi förstod nog inte riktigt vidden av vad de sa då, men nu är det betydligt mer uppenbart.
Jag kommer ihåg när jag och några vänner (i Flygvapnet) ansvarade för Flygvapenungdomskurserna i Göteborg i slutet på 90-talet och början på 2000-talet.
Vi frågade bl.a. varför de sökt sig till Flygvapnet och vad de ville få ut av kurserna. Många, kanske de flesta, av dem uppskattade att det (äntligen) var någon som satte gränser för vad de kunde/fick göra. Det var det ingen som gjorde i skolan eller hemma.
Vi förstod nog inte riktigt vidden av vad de sa då, men nu är det betydligt mer uppenbart.